Dyslextiskt Kebabstuk

Första Morfarsblogen

Eftersom jag är mest morfar och träffar morfarsungarna mera än farfarsungarna så blir det Morfarsbloggen. Det första jag avsvor mig i min morfarsroll var att avsäga mig all inblandning i blöjbyte. Ungarna har klarat sig jättebra trots att dom går ut i världen med detta handikapp.

Där i mot brukar jag bränna tunnpannkakor. Jag är till tusenprocentig övertygad om att dom uppskattar denna uppgörelse. Sedan är det så att Morfars pannkakor slår alla andra på marknaden. Inte ens Mormors kan peta ned de berömda Sandvallska tunnpannkakorna. Den stora skillnaden ligger i bränningen.
Receptet är urenkelt.
Dubbelt så mycket mjölk som mjöl.
För varje dl mjöl sätt till ett ägg.
Salta.
Socker.
Riven muskotnöt efter behov.
Gurkmeja för den gula färgen.
Det brukar bli: 18dl mjölk, 9dl mjöl och 9 ägg. Sedan är det salt. Det finns de som snålar med äggen. Det är straffbart, ett ägg per dl mjöl är ett minimum och får ej underskridas.
Nu kommer vi till det heliga momentet som hustrun inte klara av: bränningen av pannkakorna.
Först bränningen skall ske i rapsolja. Alt annat är förkastligt och ger inte den rätta stunsen på kakorna. Jag använder mig alltid av två järn. Kärnan i bränntekniken och för att sprida glädje bland barnbarn och även vuxna barn är värmen på järnen. Trots att vi bränner pannkakorna skall de inte vara svarta utan bruna och frasiga. Detta uppnår vi med ett jämt flyt mellan de olika järnen. När jag har fyllt på ena järnet skall det vara dags att vända i det andra järnet. Man kan med andra ord inte ta en rökpauser mellan pannkakorna.
Nackdelen med denna pannkaksvariant är att den är oslagbara och påföljden blir att morfarsungarna talar om för omvärlden vilka dåliga pannkakor de bränner.

Författare: 

bästa Morfar

Jag är den bästa morfar där för att...